puff-allergiforskning-bidrag

Hjälp allergiforskarna att uppfylla önskningar!

Alla som har någon form av astma eller allergi har saker de önskar att de kunde göra om de inte var allergiska. Det kan vara att kunna hälsa på släktingar och vänner som…

Klicka här för att ge ditt bidrag >

puff-allergiikalender

Beviljade anslag – hit går pengarna!

Fondens styrelse har beslutat att 2015 dela ut anslag till 13 nya forskningsprojekt; sammanlagt finansierar fonden 39 forskningsprojekt under 2016. Här kan du se vilka anslag som beviljats.

Läs mer här >

Race 4 kids with allergies

Du följer väl tennisspelare Magnus Normans insamling till förmån för forskning om barnens allergier? Funderar du kanske själv på att starta en egen insamling ?

Läs mer här >

Forskningsnytt

featured-allergiforskare-1-960

 

 

Aktuell forskning

Ägg eller inte ägg – det är frågan

Tidigare gavs rådet att undvika ägg under det första året om barnet hade ärftlig risk för allergi. Nu visar den senaste forskningen tvärtom att ägg i maten redan från fyra månaders ålder kanske kan göra att barnen slipper allergi.

I allergiförebyggande syfte rekommenderades tidigare att undvika vanliga allergiframkallande födoämnen som till exempel ägg och fisk under det första levnadsåret om barnet hade ärftlighet för allergi. Trots dessa råd har förekomsten av födoämnesallergier ökat.

Flera oberoende expertorganisationer i Australien, USA och Europa har vid genomgång av tidigare forskning inte sett några negativa konsekvenser av att introducera smakportioner från 4–6 månader, inklusive högallergena livsmedel som ägg, fisk eller nötter. Det verkar inte vara skadligt, men forskarna vill ännu inte säga om det verkligen skyddar mot insjuknande i allergier. Den nya hypotesen är att man genom att utsätta immunförsvaret för ett allergen som till exempel ägg kan träna immunförsvaret att tåla ägg.

Läkaren och forskaren Christina West deltog under en tid i Perth, Australien, i en studie där man inkluderade barn som redan var allergiska med atopiska eksem. Barnen, från Umeå och Australien, lottades till regelbundet intag av ägg eller risprotein från 4 månader.

Forskarna upptäckte två viktiga saker. I den grupp barn som lottats till ägg var det fler barn som tålde ägg vid ett års ålder jämfört med de barn som lottats till risprotein, vilket talar för att regelbunden exponering för ägg påverkade toleransutvecklingen gynnsamt. Däremot var det flera barn som reagerade allergiskt på äggpulvret redan efter de första doserna och alltså inte kunde fullfölja interventionen. Fler och större studier behövs. Det slutgiltiga målet är att hitta förebyggande strategier som hindrar att matallergier bryter ut.

forskare-christina-westChristina West är barnläkare och forskare vid Umeå universitet.
Foto: Edel Photo

Klart besked om kikhostevaccinering

Vaccin mot kikhosta i tidig barndom ökar inte risken för att utveckla astma som tonåring. Detta slås fast av en grupp Linköpingsforskare som gått igenom ett material omfattande över 180 000 svenska barn.

Forskningsprojektet om kikhosta och astma leddes av läkaren och forskaren Hartmut Vogt.

Under1993–94 testades fyra kikhostevacciner i Sverige, varav tre acellulära och ett helcellsvaccin. Skillnaderna mellan de två typerna av vaccin är att ett helcellsvaccin består av avdödade hela kikhostebakterier, medan ett acellulärt vaccin endast innehåller en eller flera renade beståndsdelar från kikhostebakterien.

I prövningarna vaccinerades cirka 82 000 barn med något av de fyra vaccinerna. Ett av de acellulära vaccinen valdes därefter ut för att ingå i det svenska vaccinationsprogrammet.

Det är det här omfattande materialet som Linköpingsforskarna använt sig av i sin studie i kombination med uppgifter från olika register, däribland läkemedelsregistret. Data från 100 000 barn som var födda ett halvt år före respektive efter vaccinprövningen, och som inte hade erbjudits någon vaccination, har fungerat som kontrollgrupp.

Forskarna har samkört uppgifter från kikhostevaccineringen med uttag av astmaläkemedel 2009 och 2010, det vill säga när barnen var 15 år gamla. De använde uttag av astmaläkemedel som markör för astma.

När alla faktorer vägts samman visade resultatet att det inte fanns någon skillnad mellan vaccinerade och ovaccinerade barn när det gällde uttag av astmamedicin i tonåren. Det gick inte heller att se någon skillnad beroende på vilken typ av vaccin som använts. Forskarna kunde därmed slå fast att kikhostevaccinering inte ökar risken för att få astma senare i livet.

forskare-hartmut-vogtHartmut Vogt är barnläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping och doktorand i pediatrik vid Linköpings Universitet.
Foto: Göran Billeson

Vården måste ta bättre hand om barn med astma

Dåligt skött astma är vanligt bland skolbarn, och barn med svår astma har mycket sämre livskvalitet än de med lindrig astma. Resultaten har tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet. De drar slutsatsen att sjukvården måste bli mycket bättre på att ta hand om barn och ungdomar med astma.

Björn Nordlund har tagit reda på hur många svenska barn som har svår astma och hur livskvaliteten skiljer sig mellan barn med olika grader av astmasvårigheter. Att sjukdomen räknas som svår definieras med att den kräver hög dosering med antiinflammatoriska läkemedel.

Han använde uppgifter från BAMSE-studien, 3 015 barn som följts sedan de föddes 1994 och -96, för att ta reda på hur många 12-åringar som har svår astma. Han hittade 13 barn. Det motsvarar 4 procent av alla barn med astma runt 12 års ålder. I en annan nationell studie har Björn Nordlund funnit att nästan hälften av barnen med svår astma utsattes för sådant som ökade risken för astmabesvär. De exponerades oftare för tobaksrök, hade pälsdjur och problem med mögel i bostaden trots en påvisad allergi. Gemensamt för barnen med svår astma var att de kom från familjer med lägre socioekonomi.

Hos barnen med svår astma var livskvaliteten mycket sämre jämfört med dem som hade lindrig astma. Barnen kunde känna oro eller vara besvikna på grund av sin sjukdom. Vissa kände sig begränsade att vara med i fysiska aktiviteter som att leka och springa. Svår astma påverkar hela familjen och han skulle därför gärna se att vården blir bättre på att stödja familjens känslomässiga välbefinnande.

Inger Kull, sjuksköterska och medicine doktor, håller med om att vården kan förbättras. Hon har funnit att personalen inte följer de riktlinjer som finns. Framförallt visade sig brister i “mjukare” åtgärder. 2012 publicerades en artikel från Inger Kulls forskargrupp där de 647 primärvårdsjournalerna granskats. Bara en femtedel av barnen mellan 6 och 16 år hade fått göra en spirometri. Och bland de 246 barn som behandlades med steroider via inhalator hade endast 56 undervisats i inhalationsteknik. Nästan lika få hade fått frågan om de utsattes för tobaksrök.

forskare-inger-kullInger Kull är sjuksköterska, medicine doktor och universitetslektor i omvårdnad med inriktning mot allergi vid Karolinska Institutet och Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset i Stockholm.
Foto: Henrik Sellin

 

forskare-bjorn-nordlundBjörn Nordlund är barnsjuksköterska och medicine doktor, Karolinska Institutet och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.
Foto: Henrik Sellin