puff-allergiforskning-bidrag

Vi byter system för gåvor

Vi byter tekniskt system för insamling. Under tiden kan vi inte ta emot minnesgåvor via webben. Vi beklagar besväret som orsakas av detta. Ring i stället oss på 08-506 28 213 eller du kan ge gåvan direkt på vårt PG 900374-0 eller BG 900-3740.

Läs mer här ->

puff-allergiikalender

Beviljade anslag – hit går pengarna!

Fondens styrelse har beslutat att 2016 dela ut anslag till 13 nya forskningsprojekt; sammanlagt finansierar fonden 33 forskningsprojekt på 6,6 Mkr under 2017. Här kan du se vilka anslag som beviljats.

Läs mer här >

magnus-norman

Race 4 kids with allergies

Du följer väl tennisprofilen Magnus Normans insamling till förmån för forskning om barnens allergier?
Funderar du kanske själv på att starta en egen insamling i samband med något jubileum eller för att hedra någon som har allergi  eller astma?

Läs mer här >

Forskningsnytt

featured-allergiforskare-1-960

 

 

Aktuell forskning

Ny metod för att hitta allergi i matstrupen

Christine Wennerås, överläkare och professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg leder ett forskningsprojekt som vill öka kunskapen om den kroniska sjukdomen eosinofil esofagit, allergisk matstrupe.

Allergisk matstrupe är en förhållandevis ny allergisk sjukdom, en form av födoämnesallergi som drabbar upp till en halv procent av befolkningen, både barn och vuxna. De flesta som drabbas söker sig till sjukvården på grund av rethosta, sväljsvårigheter eller att mat fastnar i matstrupen.

– Typiskt är att man undviker att äta en viss typ av mat som riskerar att fastna i halsen, som torr kyckling och ris. Vanligt är att patienter dricker mycket vatten på grund av att det gör ont att svälja, berättar Christine Wennerås.

Hos små barn kan typiska tecken vara kräkningar, svårigheter att börja äta fast föda samt matvägran på grund av inflammationen i matstrupen. Barnen riskerar därmed att drabbas av näringsbrist och växer inte som de ska.

För att ställa diagnos krävs att ett vävnadsprov tas från matstrupen. Hos små barn kan det endast göras genom att barnet sövs. Samma procedur måste sedan genomföras för att följa upp om behandlingen haft effekt. Christine Wennerås forskningsprojekt vill underlätta diagnostik och uppföljning genom att utveckla en metod med blodprov som kan ersätta ingreppet.


C
hristine Wennerås
Professor och överläkare vid Sahlgrenska akademien
Foto: Stina Olsson

Framsteg i behandling av pollenallergi

Nu prövas ett nytt sätt att vaccinera mot gräs- och björkpollenallergi genom att injicera allergenet direkt i en lymfkörtel. Hypotesen är att det är effektivare att tillföra allergenet där immunförsvaret utvecklas och tolerans uppstår.

Den allergivaccination som används i vården i dag innebär ett 50-tal injektioner i huden under tre år. Tidigare studier har visa att tre intralymfatiska injektioner, under åtta veckors tid, ger samma effekt, men det har aldrig utvärderats i en större flerårig studie. Tills nu. Vid Allergicentrum på Universitetssjukhuset i Linköping pågår just ett sådant forskningsprojekt, lett av överläkare Lennart Nilsson.

Studien kommer att ha ett högt bevisvärde eftersom den är dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad. Varken forskarna eller patienterna vet alltså vad de har vaccinerats mot. Randomiserad betyder att deltagarna är slumpmässigt utvalda.

Totalt ingår 72 vuxna personer med medelsvår till svår björk- och gräspollenallergi. Dessa har lottats till tre behandlingsgrupper. En grupp har fått både björk- och gräsallergen, en grupp har bara fått björkallergen och placebo och den tredje gruppen har fått gräsallergen och placebo.

En annan del i projektet har varit att titta på hur stor den ekonomiska vinsten är med en kortare behandling och färre stick. Det framgår att behandling via ljumskarna inte ens kostar en tiondel av vad immunterapi via huden gör. Den konventionella behandlingen med 50 behandlingar under tre år mot gräs- och björkpollenallergi kostar cirka 90 000 kronor. Intralymfatiska injektioner kostar 8 500 kronor för samma allergener.

Lennart Nilsson hoppas att intralymfatisk vaccination mot gräs- och björkpollenallergi finns tillgänglig på marknaden om tio år.

Lennart Nilsson
Docent och överläkare på Allergicentrum vid universitetssjukhuset i Linköping
Foto: Peter Holgersson

Huden fascinerar mest

Eksem kan bero på flera olika saker. För att se om orsaken är kontaktallergi används lapptest. En forskargrupp undersöker nu, under ledning av docent Cecilia Svedman, om det går att förbättra dessa tester.

Eksem kan bero på många saker: allergi, irriterande ämnen eller ärftlig benägenhet. Ofta ser eksemet likadant ut oberoende av de bakomliggande orsakerna. Den allergiska reaktionen i huden kan bero på att patienten kommit i kontakt med ämnen i miljön, men det kan också vara födoämnen som utlöst den.

Alla eksem behöver inte bero på allergi och det är inte heller självklart att även om en patient har en allergi att det är den som orsakar eksemen. Det är komplicerade samband som noga måste redas ut.

Cecilia Svedman leder tre delprojekt om hudreaktioner. Det första går ut på att förbättra dagens lapptest, som används för att utreda kontaktallergi. Det andra undersöker på vilket sätt de allergen människor kommer i kontakt med genom exempelvis födan kan ge reaktion på huden. Det tredje delprojektet kan ge större kunskap om hur läkare bäst ska testa när de misstänker reaktioner mot objekt som frisläpper väldigt lite allergen, till exempel metall i implantat.


Cecilia Svedman
Docent och universitetslektor vid enhetens för yrkes- och miljödermatologi vid Lunds universitet
Foto: Emil Malmborg